Jag har idag en bokad tid för synundersökning, efter att ha kisat och tampats med att inte kunna se mina föreläsningsanteckningar bestämde jag mig för att göra något åt saken. Hos optikern kunde jag utförligt beskriva min situation och glänsa lite med begrepp inom optikervärlden som jag förklarade med att jag hade jobbat som optikerassistent, jag var insatt, en i gänget, hade koll på läget, ny styrka på glasen skulle göra susningen. Tvi fick jag, mina glasögon var utmärkta, det var mina ögon det var fel på, att jag inte såg längre än tårna framför mig berodde på överansträngda ögon, ett syndrom som tydligen är välkänt bland studenter. Så nu vet ni det, alla studenter som skaffar glasögon i vuxen ålder, ni har egentligen inte dålig syn, ni är bara överansträngda! Låt er inte luras!

Genom att träna mina ögon skulle jag snart kunna se med mina gamla glösögon igen enligt optikern. Jaha men till dess då? Ska jag inte se någonting under de tre åren jag har kvar att plugga. Här är jag villig att betala vad det kostar vill för att få ett par nya ögon, för att se, men icke sa nicke, det skulle inte lösa mina problem. Men jag vill ju inte få mina problem lösta! vill ju bara få dem lösta tillfälligt som med allt annat. Någon som kan vara snäll och förklara det för snälla tant optikern! Grrrr.....

Första dagen på mitt nya liv, Miss Blogger

Detta känns nästan lika hemskt som dagen jag började på högskolan och svor på min heder att jag aldrig skulle köpa mig en sådan där larvig overall som alla studenter struttade runt i. Min första fråga till dem var -vad ska man ha den till? Patetiska satar tänkte jag i tysthet. En tid senare stog jag där i men alldeles egna overall och aldrig varit lyckligare, tänk att få pryda denna med små tygmärken och göra den personlig *lycka*. Börjar lite smått känna att overall scenariot upprepar sig, fast nu är det ingen tygbit man ska pynta...tadda! Lång näsa, så nu sitter jag här med en blogg som jag svor på min heder på att aldrig starta och jag ställer mig samma bekanta fråga-vad ska man ha den till? Kanske finns det vissa likheter med studenternas overaller och en blogg, man kan se den som ett skyddsnät när man varit ute och smutsat ner sig i leran. Det som händer i overallen stannar också i overallen, i detta fallet bloggen.